Breaking Dawn: Part 2

 

Var och såg Breaking Dawn: Part 2 på bio tidigare i dag. Och den var faktiskt över förväntan bra. Visserligen har jag väl aldrig haft speciellt höga förväntningar på dessa filmer, utan har sett dem mest för sakens skull. Däremot gillade jag ettan (Twilight) väldigt mycket när den först kom ut. Har sett den skitmånga gånger, haha. Sedan gick det utför efter den tycker jag. Speciellt i tvåan (New Moon). Den gillade jag verkligen inte. Men hur som helst. Denna sista var som sagt riktigt bra. Gillar den nästan lika mycket som ettan. Den innehöll lite av varje. Var väldigt spännande, och hade en rätt så intressant och oväntad twist på slutet. 

Tur att inte denna var en lika stor besvikelse som de andra! Haha. :P

Oj, så svårt jag har för dessa filmer. Det finns egentligen ingenting jag gillar med dem, och ändå har jag sett alla utom Breaking dawn. Samhället verkar inte acceptera att man inte ser dem! ;)

Sv: Bra! Sådär är jag också, jag hejar på den individ/det lag jag tycker är bäst oavsett nationalitet, och det blir alltid ifrågasatt. Beundran ska ges till den atlet som man tycker är den bäste, och det är tyvärr väldigt sällan som det råkar sammanfalla med en svensk. ;)

Det var lite som London-OS i somras då det var final i hästhoppning och jag blev mer överlycklig över Cian O'Connors bronsmedalj för Irland än när Sara Algotsson-Ostholt tog silver i fälttävlan för Sverige .. Konstig människa, tyckte folk. Fick frågan om jag hade någon personlig relation till Cian, men så är ju inte fallet. De gånger Irland kommer möta Sverige så är det bara för mig att erkänna att jag gärna ser att svenskarna får äta grästuva! Dock så brukar ju Irland få spö ganska (läs: mycket) grovt.

Och wall of texts gör absolut ingenting! De är bara roliga att läsa. :)

Den var verkligen sjukt bra! Jag som läst böckerna visste ju vad som skulle hända, så på slutet när dom började slåss och Carisle och massa andra dog, jag trodde jag skulle dö själv :P