Hello! Ville bara tala om att jag lever (haha), och att jag är hemma nu igen. Kom alltså hem i går eftermiddags, och hade sedan en lugn fredagskväll. Såg en jättebra film bland annat: The Impossible. Den är baserad på en sann historia, och utspelar sig under tsunamin i Thailand år 2004. Man får följa en familj och deras kamp under och efter vågen. Riktigt intensiv film. Och den kändes väldigt realistisk.

 

Började även gå igenom bilderna från resan lite smått idag. (Det blev ganska många, som ni kanske förstår). Tog dessutom med både kameran och iPhonen, så det kommer nog att ta sin lilla tid skulle jag tro. Men det kommer ett inlägg om resan med bilder snart. Lovar!

 

Sedan så har jag även planerat att ta igen alla Spaniens matcher som jag missade under tiden jag var borta (tre stycken sammanlagt). Vet visserligen redan resultaten (svårt att hålla sig undan ju). Men det gör inte så mycket. Nu vet jag ju vad jag har att se fram emot. Hehe. Är för övrigt så otroligt glad att de är i final. (Confederations Cup). Kommer bli en spännande final mellan Spanien och Brasilien!

 

Var och såg bästaste The Hives på Liseberg i går kväll. Hade sett fram emot denna konsert i vad som kändes som en hel evighet (med andra ord sedan jag fick reda på att de skulle komma hit, för ett par månader sedan) och jag blev verkligen inte besviken. De var så jäkla förbannat bra, och hela konserten kändes som en enda lång, underbar dröm. (Som man hoppades aldrig skulle ta slut). And just like that, så var all sorg över att missa diverse olika festivaler i sommar som bortblåst. (Well, nästan i alla fall. Hade ju fortfarande viljat gå). Men på något sätt så kändes det faktiskt som att denna konsert lyckades väga upp för alla konserter jag kommer att missa nu framöver. Och det känns riktigt bra ändå. Och inte nog med detta, så tror jag aldrig jag har skrattat så mycket under en konsert som jag gjorde i går. Detta var lätt en av de bästa och roligaste konserterna jag någonsin varit på. Längtar redan tills de kommer tillbaka igen! ♥

Howdy! Har inte hänt så mycket de senaste dagarna. Var och käkade middag hos mormor i eftermiddags. Stek, potatisgratäng och sås. Det var jättegott! Köpte även ett par nya gladiatorsandaler häromdagen. (Använder typ bara ballerinaskor på sommaren, så tänkte det kunde vara kul med lite omväxling). Nu är det förresten mindre än en vecka kvar tills vi åker till Cypern. På fredag smäller det. Längtaar!

I dessa tider, nu när fotbollssäsongen är över, och sommaren träder in, är det väldigt lätt att drabbas av abstinens. För ja, jag får det när jag inte får se en match på flera veckor/månader. (Okej, vem försöker jag lura? Det räcker med några dagar, haha). Tänk dig att du brukar se i genomsnitt tre-fyra matcher per vecka, och sen helt plötsligt är så finns det inga fler att se. Det är över, liksom. Hemskt är det vill jag tala om! Därför är det väldigt bra att man har dessa vänskapsmatcher och kvalificeringsmatcher inför VM nästa år. De är inte många, men de dämpar den värsta abstinensen. Därför kändes matchen mellan Spanien och Haiti i lördags som en skänk från ovan.

 

Inte nog med att det var första gången på evigheter, som det Spanska landslaget var samlat igen (och med evigheter menar jag några månader), så skulle även Iker få spela igen. Blev så sjukt glad när jag såg honom komma gående ut på planen. Vår kapten! Det kändes nästan overkligt. Och att han inte fått spela de senaste månaderna i Real Madrid gjorde även saken ännu mer speciell. Detta var därför hans första match, på 135 dagar, som han stod i mål. Det är ganska länge. Och det kändes så jäkla skönt. Att se honom stå i målet var med andra ord matchens stora höjdpunkt. Att Torres blivit kallad denna gång kändes också riktigt bra. Första halvleken var himmelsk, och jag hade skrikit mig hes redan efter fyra minuter. Haha. Var väldigt nöjd med startelvan, och så blev det ju även två mål väldigt tätt.

 

 

Sedan inför andra halvleken skedde det en del förändringar som jag inte riktigt vad nöjd med. Först och främst byttes Iker ut. Hade hoppats att han skulle få stå hela matchen. Men samtidigt är jag så tacksam att han fick stå alls. Så jag försökte fokusera på det i stället. Även Ramos byttes ut, och vips så kändes planen mycket tommare. När sedan både Torres och Fàbregas byttes ut samtidigt en stund senare, trodde jag nästan att det var ett skämt. Varför är det alltid mina favoriter som försvinner först? Börjar nästan ta det personligt, alltså. Haha. Men nej, det var bra ändå. Att få se Spanien spela är aldrig tråkigt. Vann gjorde de också, med 2-1. Nu ser jag fram emot deras nästa match den 12:e, och sedan igen den 17:e. Och det blir den sista jag hinner se innan vi åker till Cypern. Muhaha.

 

Efter matchen var slut, hoppade vi sedan direkt in i matchen mellan Portugal och Ryssland från kvällen innan. Kunde nämligen inte se den när den gick live, så vi såg reprisen istället. Vid det här laget hade vi hunnit bli ganska flummiga, och satt hela matchen och skrattade åt hur alla ryska efternamn lät. Några exempel: "tennisarm", vasilin", "chili con carne", "chicken cock" och "byst-rov". (Och nej, detta är inget vi kommit på själva. De lät faktiskt så). Så ja, det blev en väldigt underbar och rolig fotbollskväll i lördags med andra ord.

 

 

 

Har gått och haft den här låten på hjärnan ett ganska bra tag nu. Den är så himla beroendeframkallande på något sätt. Så efter att ha lyssnat på den ett par hundra gånger (haha), bestämde jag mig för att kolla upp videon. Upptäckte då att den faktiskt var rätt härlig den också. I videon syns, förutom Cher då, även Christina Ricci och Winona Ryder, som hennes lilla "kör". Denna musikvideo gjordes nämligen i samband med att de alla tre var med i en film tillsammans (Mermaids). Har dock inte sett filmen själv, så kan inte uttala mig om den är bra eller inte. Men denna video älskar jag! (Speciellt den svartvita delen i början). Den har en så himla skön 60-tals feeling. (Vilket kanske inte är så konstigt egentligen, med tanke på att orginallåten kom ut 1964). Men denna versionen är nog ändå min favorit.

 

Åkte ut till Svartedalen vid sex-tiden i kväll och grillade vid en sjö. Blev grillspett + tsatsiki även denna gång. Tror det är det godaste man kan grilla faktiskt, haha. Så himla gott! Vi stannade i ungefär två timmar, innan det var dags att röra sig hemåt. Lyssnade sedan på Beatles hela vägen hem i bilen, samtidigt som vi tog en extra omväg på mindre skogsvägar och genom mysiga sommartstugeområden.

 

Var på Moa's studentmottagning tidigare idag. Var, inte helt oväntat, en hel del folk där. Och som ni kan se så serverades det även god mat. Den bakade potatisen smakade himmelskt (älskade den, seriöst), ryggbiff-spetten var supergoda och precis lagom möra, dipsåsen var perfekt (stark, med smak av vitlök). Och jag som inte ens brukar gilla paj i vanliga fall, tyckte faktiskt denna var helt ok. Till efterrätt blev det sedan jordgubbstårta. Denna åts i solen, till tonerna av en blåsorkester som spelade en bit bort. Kändes ganska högtidigt, faktiskt. Som att det var nationaldag idag eller något. (Det är det ju i och för sig i morgon, haha). Får se vad man hittar på för något då..

Åkte en sväng till IKEA vid sex-tiden i kväll och käkade köttbullar. Var så sjukt längesedan jag var där nu känns det som. (Om man jämför med hur ofta jag var där förr). Blev även både kokosboll och chokladmousse till efterrätt. Why choose, when you can have both? Haha. Satt sedan kvar där i någon timme och slappade. Sedan bar det av till NetOnNet Lagershop för att köpa en ny digitalkamera. Blev en söt liten röd, med 14 megapixlar. Inget jättefancy, men som jag skrev för ett tag sedan så hade jag ju planer på att köpa en liten kamera att ha med mig till Cypern. Som jag kan bära med mig överallt. På stranden, restauranger, mm. Och då kändes denna helt rätt.