Banner
Båda bilderna i bannern är tagna av mig. Den första bilden föreställer entrén till huset där jag bor och i dörren ser ni vår dörrvakt Rolf. Nej okej, nu ljuger jag. Den första bilden tog jag den första morgonen efter att jag kommit fram till hotellet i Sousse, Tunisien sommaren 2008. Det var en av de bästa veckorna i mitt liv. Saknar verkligen Afrika. Den andra bilden är tagen på en uteservering i Mellerud. Vet inte varför jag tog just dehär två bilderna, men jag tyckte dom var fina och passade bra i hop. Så det fick bli dem, helt enkelt.
Kladdkaka
Kakan åt vi nyss tillsammans med vispad grädde och glass medans vi såg på Coldcase. Den smakade hur gott som helst. Sådär perfekt med krispig yta och kladdig inuti. Kanske lite för kladdig, men ändå.
Tilda kom på att hon hade en Japp, så vi skar små bitar och hade i.
Kakan före den åkte in i ugnen.
What money CAN buy
Förrän nu. I morse åkte föräldrarna ut till stranden för andra dagen i rad. (Jag orkade inte eftersom det blev väldigt länge i går och jag vill inte bränna sönder mig.) Då insåg min syster att det är ett gyllene tillfälle att fixa present nu när de ändå är bortresta. Men då var bara frågan; vad ska man köpa? Vi funderade på diverse saker innan vi kom på att vi kanske bara borde köpa samma som vi alltid köper. Något väldigt klassiskt. Det fick bli en chokladask med romerska bågar och två trisslotter. Lite opersonligt, men vem tackar nej till choklad och möjligheten att vinna pengar? Inte min mamma i allafall.
Då var bara problemet hur vi skulle få tag på detta. Jag orkar liksom inte sminka mig för att gå bort till affären i 10 minuter. Och att gå ut osminkad kommer inte på fråga. (Inte ens med stora solbrillor). Men min syster fortsatte försöka få mig att inse att min inställning är väldigt egoistisk och att jag väl kan offra mig nu när det ändå är mors dag. Jag hade nästan gett upp hoppet, då jag plötsligt kom på en enligt mig själv lysande idé; jag kan muta syrran med pengar.
Självklart var det tänkt att vi skulle dela på kostnaden, och betala ungefär hälften var. Men jag föreslog att om hon går bort och handlar själv, kan jag stå för hela kostnaden. Efter några sekunder av nervös väntan svarade hon slutligen "Ja", och problemet var löst. Man kan alltså få folk att göra som man vill, så länge man har pengar. Det gillar jag. Pengar är makt.
Modell?
Kom på att jag glömt berätta om en sak som hände i går när jag var på Liseberg. Jag hade i stort sett precis kommit dit och hade bara hunnit leta upp Ellen. Vi pratade lite sådär och bestämde oss ganska snabbt för att gå och köpa åkpass.
När vi stod i kön och väntade på att det skulle bli vår tur, kommer en man fram till oss och frågar typ hur gammal jag är. Det kom väldigt plötsligt och jag blev rätt förvånad bara. "Hur gammal jag är?" frågade jag och såg aningen chockad ut. Undrade ju vem han var och varför han frågade mig liksom. Han nickade och jag svarade att jag är 18. Sedan frågade han mig hur lång jag är och då började jag bli lite sådär.. vad har det med något att göra? Men jag sa i allafall hur lång jag var (175 cm). Då sa han något jag inte minns vad (det var rätt mycket folk runtomkring och rätt högljutt) och fiskade upp ett kort som han sträckte fram till mig. Jag tog emot det och läste lite snabbt. Fattade rätt snabbt att det var hans visitkort, märkt med "Modellink".
Då gick det plötsligt upp ett ljus för mig. Modellink har man ju hört talas om. Det är ju en av Sveriges största modellagenturer. Minns inte riktigt vad som sades därefter men han sa att jag borde komma förbi deras kontor i Göteborg i allafall. Jag sa något om att ja, det kanske jag kan göra, och tackade så mycket för kortet. Hela grejen gick väldigt snabbt men jag blev väldigt glad efter det och kunde inte sluta tänka på det på länge. Haha.
Så det var det. Kanske borde jag ta en sväng förbi deras kontor i veckan? Jag vet inte riktigt vad jag ska tro ännu. Men men..
Bränt mig
Jag badade inte. Däremot gick jag ner till vattnet ett flertal gånger och doppade fötterna. I bland satte jag mig även på knä och i det sista så sprang jag flera gånger fram och tillbaka på det grunda så det skvätte över hela mig ändå. Så jag har TYP badat. Nejmen, det får vänta till nästa helg. Då hoppas jag det blivit varmare i vattnet.
Eftersom klockan är närmare sju nu, betyder det att det är lite för sent för att påbörja något nytt enligt mig. Detdär med att träffa Ellen känns inte så värst aktuellt. Både beroende på tiden och på att jag är rätt död nu efter så många timmar i solen. Det tar på krafterna alltså. Har bara ätit kakor och mackor sedan i morse. Är rätt hungrig nu men tror det blir mat snart.
Jag är sämst med bilder som vanligt men här kommer i allafall två. När ni ser bilderna förstår ni nog också varför jag så sällan lägger in. Det är ingen direkt bra kvalité, men det är ju en mobilkamera också så det får vara som det är. Man ser ju vad bilderna föreställer i allafall. Take it or leave it.
Det får bli en stranddag
Har snackat med Ellen och vi tänkte att vi eventuellt ska träffas senare i dag, om vi får tid över. Vet inte exakt hur länge jag stannar på stranden, men eftersom det inte är jag som kör bilen så har inte jag riktigt makten att bestämma när det blir hemgång. Och Ellen ska till Botaniska och sånt i dag. Så inget är bestämt ännu. Kanske hinner vi helt enkelt inte. Men det skulle vara kul att träffas en gång till innan hon åker hem.
Nu: sol, sand, strand, solkräm, bikini, läsk, kakor, klippor och kanske till och med bad. Det sistnämda skriver jag dock mycket tveksamt. Kanske doppar fötterna i allafall..(feg).
Liseberg
Var på Liseberg med Ellen förut. Ellen är en kompis som jag började prata med över internet. Först träffades vi på en norsk barn-och ungdomssida och började därefter prata över msn. Vet inte exakt hur länge vi har känt varandra nu men det är ett tag ;) Känns länge i allafall. Och nu är hon alltså här i Göteborg över helgen och hon valde att spendera fredagskvällen med mig!
Det kändes helt overkligt att träffa henne i verkligheten i allafall. Det var såklart lite stelt eftersom det var svårt att komma på vad man skulle säga. Det blir ju en helt annan sak att prata IRL än över tex msn. Man blir mer.. tillbakadragen(?) i verkligheten. Det är lite synd eftersom jag kände mig rätt tråkig. Men jag hoppas hon inte hade allför tråkigt, hehe. Jag hade i allafall jättekul den korta tiden vi ändå spenderade tillsammans.
Hon hade inte varit där på ett tag, och hade inte åkt det mesta så jag visade vad jag gillade och vi åkte typ bara dom "hemska" sakerna, tex Kanonen, Balder, Spin rock och Uppskjutet. Andledningen till att jag skrev "hemska" är inte för att jag själv tycker det alltså, för jag är en såndär som kan åka allt, och gärna flera gånger i rad. Men det är sånnadär saker som liksom "känns" när man åker dem. Stackars Ellen som var tvungen att åka allt vad jag ville. Nejmen hon verkar också vara en sån som gillar att åka på rikigt. Har aldrig förstått vitsen med att åka till Liseberg om man inte vågar åka något. Betala pengar för att stå och titta på. Boring? Yes.
Hursomhelst var det en lyckad kväll, och jag hade roligare än vad trodde jag skulle ha faktiskt. (Inte för jag inte trodde det då men..) Var rädd att det skulle bli superspänt men det gick bra. Det var mest i början det kändes lite ovant. Sen släppte det, typ. Jag är superglad nu i allafall.
För mycket text?
Eftersom jag själv är van bloggläsare (läser väl ungefär ett 10-tal bloggar om dagen, regelbundet, I'm a slave), och efter att jag nu har granskat innehållet i majoriteten av bloggarna som finns, har jag kommit fram till att alla de stora kända bloggarna har det precis tvärt om.
Nästan alla bloggar jag dagligen besöker har massa, massa bilder och lite text. Typ en stor bild och en liten kommentar under och eventuellt en kort text som förklarar vad personen har gjort under dagen eller vad den ska göra snart.
Är det detta som går hem kanske? Jag menar, de får många läsare och folk kommer tillbaka. En blogg blir väl mer intressant med bilder, antar jag. Fast är inte det ganska självklart? Hur många är intresserade av att läsa långa inlägg skrivna av helt random personer? Jag tror inte jag hade varit särskilt intresserad av de bloggar jag läser om det inte varit för alla bilder. Och jag hade defenitivt inte varit speciellt intresserad av min egen blogg. Det spelar liksom ingen roll om innehållet är bra, så länge det är för långt.
Nu börjar detta inlägget också bli för långt. Men frukta icke, jag är klar nu. Ville bara ha det sagt. Jag ska försöka korta av i framtiden och lägga in fler bilder (när jag får en ny kamera). Kan inte lova något, men kan försöka.
Halvblind
Självklart blev det inte som planerat i morse. Det var meningen att vi skulle träffas på brandstationen klockan 10.00. Men eftersom vi hade råkat bli dubbelbokade så blev vi tvungna att flytta tiden till klockan två i stället. Detta ställde till en del problem för mig, eftersom jag tänkt att dagen skulle vara över kort efter besöket så jag kunde gå hem och planera inför i eftermiddag/ kväll. Nu kommer jag säkert behöva sluta jättesent eftersom besöket är beräknat att ta ungefär en timme!
I stället samlades klassen i hemklassrummet, och vi fikade och gjorde "lekar". Vår lärare hade bakat äppelpaj, och tagit med sig 3 stora drickor. Men jag åt ingenting faktiskt, eftersom jag precis hade ätit frukost då och inte var direkt sugen. Det fick bli ett glas fanta i allafall. Leken vi gjorde gick rätt snabbt, och jag hamnade i final och slutade tillslut på andra plats.
Nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra fram till klockan 2. Egentligen borde jag väl städa ur skåpet som många andra verkar göra. Men jag känner inte för det just nu. Det får bli nästa vecka nån gång. Kommer nog ha ganska mycket dötid då ändå. Sista veckan går alltid i slow motion.
Nu till varför inläggets rubrik heter som den gör: I morse när jag skulle sminka mig så skulle jag separera ögonfransarna lite med en tandpetare. (Jag brukar göra detta varje dag så det är inget speciellt med det.) I dag däremot råkade jag rycka till med handen och peta in den rakt in i ögat. Det gjorde fruktansvärt ont och jag trodde typ att jag började blöda. Det kändes så i allafall. Jag kunde knappt öppna ögat, och varje gång jag försökte så sved det extra mycket. Det bara rann konstant i 20 minuter. Men eftersom jag visste att det bara var en stund kvar tills jag skulle vara i skolan, tänkte jag att där kan jag inte bara sitta och lata mig. Så jag började sminka det andra ögat i stället. Och det visade sig att det inte var det lättaste. Eftersom jag inte kunde se med det ena ögat (när jag kollade så var det helt suddigt), fick jag försöka se vad jag gjorde med bara det andra ögat, som jag samtidigt kletade på mascara på. Försök göra det någon gång så ska du få se på en utmaning.. Men det gick bra tillslut.
Precis när jag hade stuckit ögat så svullnade det upp ganska snabbt. Hela ögonlocket var ungefär 3 ggr större än vad det var på det andra ögat, och det var helt lila/ blå /rosa. Såg helt sjukt äckligt och läskigt ut. Jag var livrädd att det inte skulle gå ner så att jag skulle bli tvungen att gå sån till skolan. Men efter några minuter så hade svullnaden minskat. Nu tror jag inte man ser det så mycket, om man inte tänker på det. Men det känns fortfarande skumt när jag blinkar eller tittar upp eller ner eller för mycket åt sidan. Får lära mig att vrida huvudet mer, för tillfället i allafall.
Tänkte bara jag skulle dela med mig av lite av min klantiga vardag. Har haft lite av en otursdag i dag faktiskt. Hoppas det inte fortsätter fram till kvällen. That would suck.
Städat + kalaset
Min stadsvandring varade inte sådär jättelänge. Efter ungefär en och en halv timme blev jag hungrig och gick hem igen. Jag slog mig ner framför datorn, loggade in på msn och fastnade sedan där fram till ungefär halv sex. Först då kom jag på att jag lovat mig själv att städa mitt rum. Och det var på tiden eftersom det då bara var en halvtimme kvar till gästerna skulle komma. Jag panikstädade lite snabbt. Det blev inte riktigt så grundligt som jag hade föreställt mig i morse, men det fick duga helt enkelt. Jag är en mästare på att snabb-städa. Sopa in allt under sängen, alternativt tryck in det i garderoben och ställ i ordning allt synligt lite snyggt och voilá, så tror alla att man har storstädat. Dammsuga han jag dock inte göra, så det får bli en annan dag. Till Jul.. eller nåt.
Gästerna kom i allafall som avtalat, väldigt punktligt klockan 18.00 och efter några utbytta hälsningsfraser och kramar i hallen blev det samling i vardagsrummet för kaffe och tårta. Alla åt med god aptit (och jag vräkte i mig eftersom jag inte ätit på flera timmar). Sedan satt vi och småpratade en stund och så höll det på fram tills de gick hem igen. Tilda fick pengar av alla, så nu är hon rik. Därför kan hon inte längre inte komma och säga att hon inte har råd att åka till Stockholm med mig i sommar. Hör du det, Tilda? INTE.
Nu börjar denna sköna dag lida mot sitt slut, och här sitter jag nu igen framför min dator och lyssnar på musik på youtube. Jag tror jag älskar den sidan alltså. Det finns i stort sett allt där (redan?). Det enda jag hatar är att de tar bort ljudet på "allt som finns där". Hela meningen med sidan är ju att man ska kunna lyssna gratis på musik. Or so I thought. Tydligen vill de bara ha en massa amatörmässiga videos som man filmat själv med sin mobilkamera i kass kvalitet. Sånt som inte är copyright på, alltså. Men vem orkar kolla på sånt? Vem bryr sig om dessa videos? Bring me the real stuff i stället for gods sake.
Jaja, detta inlägget får bli det sista för i dag. Jag känner att jag har kommit in i bloggandet lite mer nu. Känns bra. Vi får se hur många inlägg det blir i morgon. Jag ska typ vara borta hela dagen. Ska göra ett besök på Kungälvs Brandstation i morgon. Blir nog eh.. spännande. Och kvällen ska jag tillbringa på Liseberg. Kanske hinner jag klämma in något innan jag åker dit. Tills dess..ha en bra kväll!
Ledig i dag
I dag är det Torsdag, vilket som för de flesta andra innebär en helt vanlig veckodag med skola alternativt arbete. Men så är det inte riktigt för mig. Ända sedan min praktik på BR-leksaker på Kungsgatan i Göteborg tagit slut, har torsdagarna för mig blivit som en slags vilodag. Jag har nämligen under hela läsåret praktiserat på BR på torsdagar och fredagar, vilket har inneburit att jag bara gått i skolan 3 dagar i veckan. Efter denna praktiktid tog slut, fick vi ledigt på alla torsdagar fram till sommarlovet, och praktikdagen på fredag ersattes med en vanlig skoldag. Skönt va? I och för sig hade det väl varit bättre om jag haft min lediga dag på fredagar i stället (långhelg). Men vad ska man göra? Man får vara nöjd med vad man får.
Men trots denna frihet som jag faktiskt har i dag, valde jag ändå att ställa klockan på ringning vid 10.00, då jag gick upp. Varför gjorde jag detta då? Jag hade kunnat ta hur lång sovmorgon som helst egentligen. Men jag kände att det är onödigt att sova bort hela dagen när man kan få saker gjorda. Men tro mig, jag är inte vanligtsvis såhär duktig. Dethär är nog bara en såndär engångsförteelse. Never to be seen again, tyvärr.
I vilket fall, jag gick som sagt upp klockan 10 i morse, samtidigt som min syster. Jag kokade te till oss båda och vi satt och pratade medans hon sminkade sig och gjorde sig i ordning för skolan. Det är inte ofta vi hinner äta frukost tillsammans annars, så det var trevligt. Jag passade även på att ge henne sin födelsedagspresent (som jag skrev i föregående inlägg).
När hon hade gått satte jag mig vid datorn en stund, innan jag kom på att jag kanske borde göra något nu när jag ändå gått upp så "tidigt". Det är ganska mycket saker som skulle behöva bli gjorda i dag. Bland annat borde jag städa mitt rum, som blivit lite väl stökigt. Speciellt viktigt är det eftersom vi ju ska ha gäster senare i dag. Då vill man ju inte att dom ska se alla kläder på golvet.
Nu har jag i allafall duschat och sminkat mig. Tror jag ska dra ut en sväng på stan eller något. Är så tråkigt att vara ensam hemma när alla andra är i skolan/ på jobbet. Vi får se vad som händer. Jag uppdaterar senare under dagen och berättar vad jag gjorde.
Grattis Mathilda!
I kväll vid 18-tiden ska vi ha gäster hit, och då blir det fika med kakor, bullar, tårta och dricka. Ser fram emot det. Rätt mysigt med "släktträffar" faktiskt, även om det nu inte är hela släkten som kommer.
Jag kunde självklart inte vänta med att ge min present, utan passade på att ge henne den i morse innan hon stack till skolan. Jag brukar oftast ge henne någon skönhetspryl, tex en parfym eller en mascara. I år fick det bli en mascara. Hennes favorit såklart: Loréal Double Extension Mascara. (Det är dendär dubbelmascaran med en tub som är en tredjedel vitt och två tredjedelar guld.) Den är skitbra faktiskt, min favorit också. Har använt den i flera år. Nästan ända sedan jag började sminka mig, hehe. Men det är ju så.. hittar man en som funkar så är det ju självklart att man håller sig till den.
Det var Mathilda som fick mig att börja blogga, och även hon har en blogg. Besök den. ;) Hon skriver både oftare och bättre än mig, seriöst.
Såhär såg då min fina present ut. Tänk vad man kan göra med lite aliminiumfolie och dekorationsband. Guld och silver tillsammans är jättesnyggt. Den kanske inte ser mycket ut för världen men jag blev rätt nöjd. Och Tilda med. Haha.
Amanda har en blogg
Japp, nu är det alltså officiellt, (eller egentligen väldigt inofficiellt eftersom nästan ingen vet om det ännu.) Jag har nu, ungefär 10 år efter alla andra bestämt sig för att börja blogga. Hur det kommer sig och varför är fortfarande, till och med för mig okänt. Jag har funderat på att skaffa en blogg i ungefär ett halvår. Och det är rätt så länge. Andledningen till att det inte blivit av förrän nu tror jag först och främst beror på att jag är lat.
Jag kan erkänna redan nu att jag har väldigt svårt att få saker gjorda. Jag planerar allting i förväg en längre tid, men det blir ändå inte av förrän långt senare. Har jag tex ett skolarbete som ska lämnas in på en måndag så blir det oftast att jag sitter på söndag kväll och skriver klart det i panik. Inte bra, med andra ord. Jag tror därför att detta har bidragit ganska mycket till min osäkerhet inför att skaffa en blogg. Jag har aldrig kunnat se mig själv som en seriös bloggare, som lägger ut sitt liv på internet. Jag kommer säkert inte ens att uppdatera ofta. Varför ska jag ens ha en blogg om jag aldrig skriver? Detta var en fråga som cirkulerade i mitt huvud under hela det halvåret då jag funderade på att börja blogga.
Svaret på den frågan har jag fortfarande inte kommit fram till. Däremot har jag nu såhär i efterhand bestämt att det inte spelar någon roll. Jag har inte denna bloggen för någon annans skull, utan för min egen. Vill jag ha en blogg, så ska jag bannemej ha det också. Ellerhur? Sedan huruvida ofta jag kommer att skriva eller vad jag kommer att skriva om, ja det får vi se helt enkelt. Troligtvis kommer det bli mest om vad jag gör på dagarna, framtidsdrömmar, recensioner, musik, filmer(?), bilder, tankar och idéer, tips, listor och annat allmänt ointressant babbel. Precis som alla andra bloggar, typ. Låter det bra? Det tycker i allafall jag.
Ja, detdär var meningen att det skulle vara någon slags introduktion till denhär bloggen. Tycker egentligen inte att den blev något vidare bra, men det får duga. Jag vet inte hur många gånger jag skrivit om detta inlägget (hrrm och fortfarande är det inte bra). Men jag orkar inte mer nu. Om jag fortsätter i denhär takten lär det inte bli mer än ett inlägg i veckan. Så som sagt, det får vara bra nu. Hoppas jag har gjort något sorts intryck i allafall. Snart börjar bloggandet på allvar (hoppas jag).
Vi ses igen? (:
