Håller just nu på med att packa upp min resväska. Att göra det måste vara något av det tråkigaste som finns. Det är ju precis som att städa. Man plockar upp sakerna ur väskan, och lägger sedan tillbaka dem på sin rätta plats. Sjukt enformigt. Inte konstigt att jag alltid skjuter det i flera dagar.

För det brukar jag göra. När jag hade varit i Tunisien förra sommaren tex lät jag resväskan ligga orörd i ca en vecka efter att jag kommit hem. Fick väl för mig att känslan håller sig kvar längre då, eller något. Och samma sak sker nästan varje gång jag varit borta en längre tid. Jag orkar helt enkelt inte. The unpackning can wait, liksom. Men i dag kände jag att jag ville vara duktig och göra det "direkt". Denhär gången väntade jag bara i några timmar innan jag tog hand om städningen. Framsteg!

Annat är det när man ska packa resväskan. Att packa är roligt. Det är som att lägga ett pussel ungefär. När jag ska packa min resväska inför en resa, blir jag skitivrig och springer fram och tillbaka mellan sängen (där väskan oftast står) och garderoben. Jag tar plagg för plagg ut ur garderoben och viker försiktigt ner det i väskan. Tills det tar stopp. Då blir det tråkigt. Då börjar jag fundera på om jag kanske gjort fel. Om jag inte skulle ha lagt ner dedär shortsen, för nu får jag ju inte plats med koftan. Så tar jag upp allt och börjar om igen. Flera gånger. Och tillslut när jag känner mig nöjd, drar jag igen dragkedjan och känner därefter en otrolig lättnad. Packningen är klar. Mission accomplished.

Tänk att det kan vara så olika att packa och packa upp sin resväska egentligen. Fast det är klart, det är två helt olika saker. Det är roligare att kasta saker på golvet än att plocka upp dem igen.

Och så för att avsluta detta inlägg kör vi en liten resväskefakta. Min reväska består alltid utav 99% kläder. Den restrerande 1% är nödvändiga saker såsom mobil, laddare, smink och lypsyl. Nu vet ni det.